Begrepp
På denna sida hittar du några viktiga begrepp som används i samband med full kostnadstäckning och samfinansiering.
- Kärnverksamhet: Den huvudsakliga verksamheten vid Lunds universitet är utbildning och forskning. Det är där kärnverksamheten finns i form av kurser, program, forskningsprojekt etc. Kärnverksamheten är indelad i avgränsade verksamheter som kallas kostnadsbärare.
- Stödverksamhet/Indirekta kostnader: Kostnader för ledning, administration, infrastruktur, service etc. som inte direkt går att hänföra till kostnadsbärare. Bokförs på verksamhet 91.
- Direkta kostnader: Kostnader som är direkt hänförliga till endast en kostnadsbärare och redovisas direkt på kostnadsbäraren. Till exempel löner, förbrukningsmaterial, resor, konferenser etc. i ett projekt.
- Kostnadsbärare: Kostnadsbäraren är den lägsta nivån för uppföljning av ekonomiskt resultat. Varje institution/motsv. bestämmer utifrån sina uppföljningsbehov hur deras indelning i kostnadsbärare ska se ut. En kostnadsbärare kan till exempel vara:
- Ett projekt med ett kontrakt
- Ett projekt med flera kontrakt
- En forskargrupp som inte har krav på full kostnadstäckning på lägre nivå
- En avdelning eller institution som inte har krav på full kostnadstäckning på lägre nivå
- En kurs eller ett program inom utbildningen
- Full kostnadstäckning: Full kostnadstäckning är ett ekonomiskt mål som innebär att kostnadsbärarens samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, ska täckas av intäkten till kostnadsbäraren.
- Påläggsbas: Vid LU är den beslutade påläggsbasen kostnader för lön och drift. Det är den verksamhet som med påläggsbokföring finansierar sin stödverksamhet. En prognosticerad påläggsbas för respektive nivå av stödverksamheten används för att ta fram påläggsprocent för kommande år.
- Påläggsbokföring: De indirekta kostnaderna bokförs på aktivitetsnivå i form av ett pålägg på den lön och drift som har bokförts på aktiviteten. Varje pålägg på en aktivitet bokas mot den nivå där stödet ges, dvs. på respektive ovanliggande nivå samt på den egna institutionen/avdelningen.
- Påläggsprocent: Fastställs årligen på respektive nivå inom stödverksamheten, dvs. på central nivå, på fakultetsnivå och på institutionsnivå. Målet är att påläggsprocenten ska vara stabila över åren, men behöver ses över inför varje år så att kostnaderna för det planerade stödet täcks av storleken på den planerade verksamhet som ska erhålla och betala för stödet. Procentsatserna används i både budget och utfall. Den totala påläggsprocent som tillämpas på en institution är summan av de procentsatser som fastställts på de ovanliggande nivåerna och den egna nivån.
- Fördelningsnycklar: Procentsatser per kontogrupp som tillämpas på fördelningen av stödverksamhetens kostnader och intäkter. Nycklarna används i både budget och utfall för att fördela det som är bokfört på verksamhet 91 till utbildnings- och forskningsverksamheterna.
Kontaktinformation
Förändring i påläggsbasen för indirekta kostnader från och med 2022
Läs mer om beslutet att undanta köp från andra lärosäten från påläggsbasen från och med 2022.
Information om förändring i påläggsbasen (PDF 260 kB, ny flik)